AktivistSkolan 1 - 8

Aktivistskolan steg 1 - 16 är uppbyggd kring tanken hur man hanterar en större kampanj i en ideéll rörelse. Men givetvis kan du få många bra tips även för enstaka aktioner här. Stort tack till Westander, www.westander.se, varifrån stora delar av materialet på dessa sidor är hämtat.

AktivistSkolan 1 - hitta en fråga!

Formulera ett krav!
Formulera ett tydligt krav. Det bör helst inte omfatta mer än en fråga och vara så kortfattat det går utan att vara för utslätat. Begränsa er till det som handlar om transpersoner. Kravet på stopp för tvångsskilsmässor för TS är tex lättare att försvara än ett krav på alla ska få heta precis vad de vill, ni är ju inte en aktionsgrupp för "alla". Väg era ord, de kommer att granskas ingående och kritiskt.
Prioritera!
Transfrågor är nya, beslutsfattare klarar inte att fokusera på mer än en fråga åt gången. Och ni klarar inte det heller, risken finns att ni blir ofokuserade med flera frågor som alla driver samtidigt. Dela i så fall upp er, specialisera er.
Gå till er själva!!
Fokusera på den fråga ni själva brinner mest för, eller i alla fall är någotsånär intresserade av. Annars finns risken att ni tappar intresset ganska snart.
Ligg rätt i frågan!
Tala inte för "alla transpersoner", var tydlig med att ni talar för er grupp , då blir ni mer seriöst bemötta. Tänk på andra,ert krav riskerar väl inte att inskränka andra transpersoners rättigheter? Försök ta hänsyn till alla transpersoner, även om ni bara jobbar för en enskild grupp. Vad andra transpersoner tycker hittar ni tex. hos RFSL, FPE-S, Benjamin eller hos mig.. Det europeiska perspektivet får ni tex hos Press for Change och European TransGender NetWork
Nästa politiska steg!
Kräv inget som det inte är sannolikt att ni kan driva igenom just nu. Det ödslar tid och energi till ingen nytta. Fokusera på ett delmål, som i förlängningen kan leda dit ni vill istället.

AktivistSkolan 2 - research

Ta fram fakta!
Vilka rapporter och vetenskapliga verk stöder er åsikt? Finns inget i Sverige, finns det nordiska/ europeiska arbeten som kan åberopas? Om ni inget hittar där heller, finns det motsvarande upgifter kring homo- och bisexuella och kan ni göra trovärdigt att transpersoner som en grupp är utsatta för fördomar på liknande sätt och riskerar att må dåligt? Vilka transpersoner gäller frågan, unga/gamla, TS/TV/IG/TG/IS/DragQ/K, FTM/MTF, storstad/glesbygd, homo-/hetero-/bisexuella, eller alla? Finns det nyhetsartiklar eller aktuella händelser ni kan använda?
Uppfinn inte hjulet igen!
Har andra agerat förut i frågan? Vad var deras erfarenheter, vad fungerade, vad fungerade inte? Har organisationer agerat, finns rapporter från dem? Vilka ställningstaganden har aktörer som RFSL, FPE-S och andra transorganisationer i frågan?
Skriv rapport!
Skriv en rapport om allt ni kommer fram till! Den bör lyfta fram alla argument som talar för ert förslag. Ta gärna med även motargument och hur de kan bemötas. Inled med en sammanfattning och kort faktagenomgång. Rapporten utgör er bas för både politikerkontakter och debattartiklar i media.

Om du inte lägger upp en längre kampanj utan bara tittar på en enstaka aktuell händelse behöver du inte vara lika noggrann. Men kom ihåg, utan en bra faktagrund är det svårt att hitta bra argument.

Aktivistskolan 3 - kampanjplan!

Upprätta en kampanjplan med konkreta mål.

Målsättningar?
Ange vilka målsättningar ni har, både delmål och slutgiltiga mål

Aktioner?
Ange vilka aktioner som ska göras. Allt från artiklar, gatuteater, brevkampanjer, temafester, informella samtal med beslutsfattare, motioner, insändarkampanjer osv ska anges och planeras separat.

Medel?
Ange vilka medel ni ska nyttja, beroende på aktion. Direkt tilltal, insändare, reportage (skriv själv eller hoppas på att bli upptäckta?) , brev till beslutsfattare, debattartiklar, reklam (kontakt med reklambyrå?, gratis annonsplats i idella organisationers medlemstidningar?)

Kronologiskt uppdelad
Ange tydligt när i tiden kampanjen som helhet ska äga rum, (Pride, allmänna motionstiden, vid viktig händelse etc) hur länge den ska pågå (begränsad tid, tills allt anse uppnått) och exakt när de olika aktionerna ska äga rum (fler i början, jämnt utspridda, kopplade till ytre händelser etc).Ta ställning till när eventuella faktainsamlingar ska vara klara och när fattas viktiga beslut fattas.

Delegera!
Ange vem/vilka som förväntas göra vad och bestäm vem som återrapporterar varje aktion.

Mottagare!
Ange vem/vilka som förväntas vara mottagare vid varje aktion. Kommunalpolitiker, riksdagsledmöter,HBT-organisationer, allmänheten, media etc? Utforma budskapet därefter.

Budget?
Ange om någon budget behövs och hur kampanjen i så fall ska finansieras. Gör upp en budget separat och utse en ekonomiansvarig.

Motstånd?
Har några grupper eller personer motsatt åsikt, hur ska man hantera en eventuell motkampanj från dem?

Aktivistskolan 4 - kommunicera!

För att effektivt kunna jobba med en större fråga måste ni kunna kommunicera både med varandra och med omvärlden.

Upprätta en mailinglista
Samla in mailadresser och gör ett utskick där alla finns med. Om alla fortsätter att svara med "reply alla" blir det en enkl form av maillinglista. Ni kan också skaffa ett konto på tex. Yahoo och bilda en Yahoogrupp. De kan läsas av alla men ni kan stänga den för inlägg från andra än de ni godkänner som medlemmar. Om ni inte lämnar ut adressen till gruppen blir alltås säkerheten ganska hög ändå, även för de som inte är öppna.
Ju mer info desto bättre!
Det kommer att bli tillfällen då ni behöver nå någon på telefon. Uppmana folk att lämna ut så mycket personuppgifter de vågar till gruppen, extra viktigt är mobilnummer/hemnummer och (för de som är öppna) juridiska namn. Var noga med vilka uppgfter som är offentliga och vilka som folk behöver sekretess kring.
Ordna resurs och adresslista!
Använd de uppgifter ni fått in, komplettera med allas specialkompetenser och nätverk och skicka ut listan till hela gruppen. Sen vet alla vem som är duktig på vad, har vilka kontakter och hur man når dem fort när man behöver.
Upprätta presslista!
Gör en utskickslista omfattande journalister ni haft kontakt med, politiker ni vet är intresserade, er avdelnings styrelse, andra samarbetsorganisationers styrelse, osv. Maila när något nytt händer. Ny information med jämna mellanrum, utan övermått, är viktigt för att hålla en fråga vid liv.
Omvärldsbevakning!
Håll er uppdaterade, se till att läsa vad som skrivs i media och på nyhetslistor. RFSL har en pressbevakningstjänst som bla bevakar transnyheter i Sveriges samtliga dagstidningar. De urklippen går att läsa för RFSL medlemmar, på kansliet i Stockholm. Ett annat sätt är att uppdra åt några i gruppen av bevaka vissa medier och rapportera till gruppen, tex de närmaste lokaltidningarna, kommunfullmäktiges hemsida/protokoll och TVs riksnyheter och lokalnyheter.
Communitybevakning!
Håll er uppdaterade om vad som händer i transvärlden! Strukturera kontakter, uppdra åt någon/några att hålla kontakt med grupper ni inte träffar IRL, läs på transforum på nätet, läs internationella transnyheter osv. Om ni inte tar in vad som sägs i transvärlden, hur ska ni veta att ni verkligen jobbar för allas bästa?

Aktivistskolan 5 - öppenhet

Var öppen!
Berätta för dem som kontaktas vem eller vilka ni representerar. Ta inte på er större mandat än ni verkligen har, använd inte någon officiell organisations namn om ni inte har fått tydligt tillstånd till det. Att säga att man är ett nätverk av olika enskilda transpersoner som engagerar sig i frågorna är mycket mer förtroendeingivande än att påstå att man representerar landets samtliga transpersoner, om man senare avslöjas med att ha bara ett fåtal medlemmar och inte ha fastställt sin politik i demokratiska processer. Berätta syftet med kampanjen, mänskliga rättigheter kan aldrig vara fel. Smussel är odemokratiskt och slår tillbaka mot en själv. (Men, i normalfallet bör ni inte redovisa informella kontakter med exempelvis enskilda riksdagsledamöter.)
Bestäm vem som är talesperson!
Fundera över vem eller vilka i gruppen som är bäst lämpad att föra fram budskapet till beslutsfattare och media. En som är öppet transperson är alltid mer förtroendeingivande än en som lever dolt, låt personlig lämplighet och gruppen avgöra resten. Var noga med att hänvisa till talespersonen/-erna och ge dem all information om allt, så snabbt som möjligt.

Aktivistskolan 6 - bygg allianser!

Argumentera utifrån ett brett intresse!
Riksdagens och kommunfullmäktiges uppdrag är att se till allas bästa. Ni måste kunna visa att ni har tänkt på hur den förändring ni vill få till stånd påverkar alla transpersoner, annars blir politikerna osäkra och behöver mer underlag innan de fattar beslut. Detsamma gäller styrelsen i en HBT- eller transförening, det är alla transmedlemmars väl de måste se till. Hur man förhåller sig till icke-transpersoner i sina krav är också viktigt. Att tex. kräva bättre behandling än dem är inte ett hållbart krav. Samma skyldigheter och rättigheter brukar vara ett bra argument.
Samarbeta med andra!
Transfrågor är frågor om mänskliga rättigheter! Det betyder att ni kan få stöd av en mängd olika grupper, om ni lägger fram det rätt. Olika HBT-och Gayorganisationer kan vara en bra partner, men det är dumt att begränsa sig. Fråga er: kan den lokala RFSL-avdelningen ställas sig bakom, vill FPE-S hjälpa till, kan ni göra gemensam sak med gaystudentföreningen, Amnesty, någon fackklubb, någon jämställdhetsorganisation, kan nån bra läkare uttala sig, finns det någon präst eller lärare som tycker samma sak som ni osv? Och glöm inte att samarbeta med andra transaktivister, gärna såna som inte liknar just er grupp!
Anpassa argumentationen till motpartens värderingar!
Gentemot politiker: Anpassa alltid argumenten till partiets värderingar, fråga någon ni har riktigt bra kontakt med om ni är osäkra på vilka de är. Gentemot andra: Argumentera utifrån deras synvinkel. Media tänker på allmänintresset, läkare på folks hälsa, präster på om det är förenligt med kristna värderingar, HB(T) organisationer hur det stämmer med deras stadgar osv
Låt intressegemenskapen styra vid kontakter!
Gör en arbetsfördelning och låt tex den med kontakt med kommunpolitikerna i folkpartiet tala med dem, journaliststudenten tala med sina journalistkontakter och den som känner RFSL-avdelningens styrelse få med dem på båten.

Aktivistskolan 7 - opinionsbildning!

Skriv debattartiklar!
Kräv förändringar i debattartiklar som ni undertecknar eller föreslår andra att underteckna. Ju mer nyhetsinriktad en debattartikel är, desto lättare är det att få den publicerad.
Skriv insändare!
Skriv insändare, som i lokalpress har betydligt fler läsare än debattartiklar.
Skriv i medlemstidning!
Skriv en debatartikel, som lättare tas in än i den lokala nyhetstidnignen. Eller skriv en obejktiv nyhetsartikel eller ett reportage om den situation du vill förändra, för att belysa problemet.
Gör en lista över journalister!
Upprätta en lista över journaliste som bevakar ämnesområdet och bygg upp en förtroendefull relation med dem.
Förmedla nyheter till journalister!
Intressera journalister för ett ämne och informera dem varje gång det framkommer något nytt.
Skapa nyheter!
Skap nyheter om frågan genom at tutnyttja medias intresse för undersöknginar, statistik, trender, anmälnignar, lag- och reglebrott, löftesbrott, lögner, det oväntade, spektakulära, konfrontativa, hemliga, upprörande, småroliga och dagsaktuella. Läs mer under AktivistSkolan- publicitetstips.
Organisera namnlistor och brevaktioner!
Ordna en namnlista, och skaffa namn till den via nätet eller på traditionellt sätt. Amnestys AgeraNu!-aktioner är en god förebild! De består av en enkel brevmall och uppmaningen att andra ska skriva under och skicka brevet till en enskild beslutsfattare. Det fungerar utmärkt, och är numera mycket enkelt via nätet. Båda handlingarna påverkar även de som skriver under, på ett effektivt sätt.

Aktivistskolan 8 - missar ni inte ska göra!

Spring inte utan karta!
Kasta er inte in i en större kampanj utan att kartlägga de viktigaste aktörernas ställningstaganden och utan att veta var era olika argument finner gehör.
Börja inte fem i tolv!
Starta tidigt, långt innan eventuella beslut ska fattas. När förslaget redan är ute på remiss eller ett kommande beslut annoneras i tidningen är det för sent.
Låt inte hälsan tiga still!
Uppvakta inte beslutsfattare bara när ni tycker de gör fel. Ge positiv respons, både när bra beslut tas utan er medverkan och när er åsikt börjar vinna gehör och resultat syns.
Sprinta inte!
Om ni har ett långsiktigt mål, glöm inte att ha en långsiktig plan också. Enbart kortsiktiga mål om debattartiklar eller motioner i kommunfullmäktige räcker inte hela vägen.
Smyg inte i kulissen!
Ju mer ni smyger, desto mindre är chanserna till publicitet. Lobbyarbete är inte fult, alla som tycker och agerar är ett viktigt redskap i den öppna demokratin.
Lika barn leker inte alltid bäst!
Jobba inte bara med den väntade samarbetspartnern. Skapa oväntade allianser, det kan ge mer medialt genomslag och politisk påverkan.
Lär er hitta till Arlanda, inte bara Australien!
Om era långsiktga mål är tydliga måste vägen dit också vara tydlig. Tänk inte antingen/eller, det finns ofta viktiga delmål på vägen.
Tro inte att "Han som bestämmer" har mest makt!
Ofta ligger mycket av den verkliga makten hos den tjänsteman som bereder besluten, han som bara finns med liten stil i brevhuvudet.
Agera inte kravmaskin!
Gör inte mötena med beslutsfattare till obehagliga träffar med mängder av tuffa krav. Formulera er istället som politikernas löftesleverantörer.

Transaktivist Grundkurs Back Fram

Sidan är skapad och underhålls av Lukas Romson © bild och text, om inte annat anges, Lukas Romson.
Om sidan: tillgänglig sedan 2003-04-30, Denna sida uppdaterad: 2005-11-09